Ekorundan: Grönland 864

Denna gård som också ligger utanför Veberöd var mer det småskaliga familjejordbruket.
Här samlar man på utrotningshotade svenska djurraser.
Vi missade början av "Bonden berättar" Men när vi kom berättade han om Vänekor. Detta är en slags ur svensk ko som tack vare några envisa bönder i Småland levt vidare. Den mjölkar mindre än de moderna kossorna men äter allt när den betar. Den kan se ut lite hur som helst men teckningen på den svarta kon ovan och den bruna kalven nedan är typisk med den fläckiga ryggen. Kalvens mor är den gulbeiga kon som syns bakom den svartvita.


Man hade Linderödssvin vilka också fanns i massa olika färger och teckningar. Detta är galten


och detta är en av suggorna. Han berättade att Mandelmann hade tecknat mycket Linderödssvin under sina resor och att grisen hade överlevt tack vare några bönder på Linderödsåsen som gömde undan grisarna när Lantbruksverket var ute för att kontrollera att bara skära grisar användes. Den kallades också skogsgris, den blev hårigare än "vanliga" grisar och kunde vara ute året om. Grisarna har öron som står upp vilket gör att de inte doppar dem i maten och får frostskador av den anledningen måste slaktas. Han sade att det var mer smak på köttet från den här grisen.

Man hade ingen traktor utan använde sig av två ardennerhästar

En vacker gärsgård

Hönsen man hade var Åsbohöns som givetvis var en gammal sort och kunde ha olika färger, dessutom hade man gäss och myskankor
Myskanktuppen hette Elvis, vilket var ett vanligt namn på anktuppar
Man hade en liten gårdsbutik där man sålde ekologiska varor, bla egen ostkaka

Ett väldigt trevligt kafé fanns här också som har öppet lördagar och söndagar

Väl värt ett besök!

Vi hade fika med så vi for vidare...