Polenta

För många år sedan prenumererade jag på amerikanska Country Living och jag måste erkänna att jag har separationsångest vad gäller mitt förhållande till dessa tidningar. Häromdagen tog jag ner några kassar från vinden och började bläddra. Jag hittade ett vegetariskt recept på grillad polenta som serverades med grillad zucchini och en tomatsås. Jag har ett något ambivalent förhållande till polenta men skam den som ger sig.
Efter att ha rådfrågat ett antal böcker kom jag fram till att 2 dl polenta och 4,25 dl vatten skulle bli 2 portioner. Koka upp vattnet och vispa ner polentan och rör i 40 minuter hela tiden åt samma håll. Efter att ha rört i 5 minuter kunde jag inte fatta varför det skulle koka i 35 till så jag saltade ( 1 tsk ) och hade i lite svartpeppar och hällde upp i en porslinsform för att stelna.
Eftersom jag inte hade zucchini hemma men väl 2 paprikor fick det bli paprikaröra med lite lök och färsk timjan och att par järpar från frysen. Jag stekte hälften av polentan i stekpannan och det blev väl mycket och jag vet inte vad jag tycker egentligen. Det är fullt ätbart, men det är inget jag längtar efter att göra igen och jag äter mycket hellre pasta, potatis eller ris, men kanske som alternativ till bröd till någon förrätt. Kanske med lite chili i...
Min exsvägerska som är från Ungern berättade att när de hade svenskar som gäster och bjöd på polenta frågade alltid svenskarna om det var saffran i polentan eftersom den var så gul. Detta var enligt henne det stora skämtet på deras gata!

Det var meningen att det skulle vara en bild också men det är segt ikväll